Mineraler - en hel vetenskap

Det här med mineraler kan vara svårt ibland. Att djuren behöver mineraler och vitaminer det är enkelt att förstå. Men när jag sitter med alla foderanalyser för en gård och ska hitta ett bra mineral som passar till grovfodret så är det ibland något som sticker ut, något mineral som gör att det måste uppmärksammas på något sätt, är det ibland ett komplicerat pussel att lägga. Det är i och för sig bra när det går att utläsa av analysen, värre är ju när det är vaga hälsoproblem som är kopplade till vilka mineral djuren får i sig. Det finns såklart tydliga tecken, men ibland är det svårt att veta säkert om det är fodret/mineralerna eller något annat i djurets miljö/skötsel som ställer till det.

Förutom att mineralfodret ska vara prisvärt, ska det också vara smakligt så att djuret äter en tillräcklig mängd av det och sen ska det vara praktiskt möjligt att utfodra med det på ett bra sätt. Och därtill kan det även finnas en önskan att det ska vara från en viss leverantör. Ibland finns det ingen förståelse för hur viktigt mineralerna är.  

För en mjölkko, som jag räknar som kossans elitidrottare eftersom hon producerar så otroligt mycket mjölk, är de flesta oerhört noga med att ha rätt mineraler och en bra mineralbalans då det visar sig snabbt och tydligt vid brist eller överskott. Men för övriga nötkreatur är det inte lika tydligt. Brist på mineraler kan ge sämre tillväxt, reproduktionsstörningar och sämre köttkvalitet. Det pratas ofta om hur dyrt ett mineralfoder är men sätter man det i förhållande till kostnaden om till exempel en kalv dör för att dikon har selenbrist, blir ett bra mineralfoder billigt. Brist på selen, koppar, magnesium och kalcium är de vanligast förekommande inom nötköttsproduktionen. Men det ska även vägas mot att en överutfodring med mineraler inte heller är bra då det både kan vara arbetskrävande och dyrt. 

Makromineraler är mineraler som behövs i större mängd för att upprätthålla djurets fysiologiska funktioner till exempel kalcium, kalium och magnesium. Mikromineraler behövs i mindre mängd till exempel koppar, mangan, zink och järn. Men båda ställer till problem vid avsaknad och även ibland vid överskott. Som om det inte var tillräckligt att hålla ordning på mineralerna i sig så samverkar eller motverkar de varandra på olika sätt. Mineralerna samverkar även med vitaminerna på olika sätt. Att analysera grovfodret och andra fodermedel gör att mineralgivan kan optimeras med hänsyn till vilka mineraler det är brist/överskott på. 

Ibland är det mer än ett detektivarbete att ta reda på varför det är ett mineral som sticker ut. För några veckor sedan hade jag flera analyser från en gård där mangan stack ut väldigt mycket, det var ett stort överskott medan det var underskott på de flesta andra mineraler. Jag hade diskussioner med en växtodlingsrådgivare om varför det var som det var, det är bra att koppla ihop växtodlingen och det färdiga ensilaget ifall det är något som behöver göras i växtodlingen. Just i detta fall har vi ännu inte hittat orsaken mer än att jordarna är ganska utarmade. Men det manganöverskott som det var i ensilaget i just detta fall ska inte kunna påverka djuren negativt då det inte är i någon skadlig mängd. Det är inte alltid jag finner svar på mineralfrågorna men ofta kan man hitta vad det beror på och vad man ska göra för att det ska bli bättre. 

/Malla