Betesplanering
Nu spirar våren för fullt och det är snart dags för betessläpp. Det är lite som en chock för de flesta av oss att det äntligen är på gång, den härliga vår och sommartid är här. Men är betesplaneringen klar? Hur ska dina djur beta i år för att kalvarna/ungdjuren ska få bästa tillväxt, Länsstyrelsen ska vara nöjd med ditt åtagande och dikorna ska vara vid bra hull när de stallas in?
"Vi ska strax avmaska mot Stora Leverflundran så kan vi släppa ut djuren", fick jag höra för några dagar sedan. Nej inte i år igen tänker jag då. För att avmaskningen ska ha bästa effekt måste man följa parasitens livscykel, optimal avmaskningstidpunkt och val av avmaskningsmedel ofta är besättningsspecifika beroende på hur djurens betessäsong sett ut och när djuren stallades in på hösten (när sista smittan skett). Avmaskning bör oftast göras under tex oktober/november och eventuellt en gång till under januari/ februari ifall djuren stallas in sent, inte i april/maj precis innan djuren ska släppas ut. Vissa av avmaskningsmedlen vill man inte heller att de ska komma direkt ut i naturen via gödsel (när de fortfarande är som mest verksamma) då de kan skada naturens viktiga organismer. Jag önskar att fler med betande nötkreatur tog hjälp med betesplaneringen i god tid innan betessläpp. Och även att fler kontaktade en veterinär som jobbar med nöthälsovård för att avmaska vid rätt tidpunkt. Mina gamla veterinärkollegor på Gård & Djurhälsan är mycket kunniga på området.
Betesplanering kan kännas övermäktigt för många, man vill ju bara släppa ut djuren och så får de gå där så länge det bara går. Lite som semester från djuren när växtodlingssäsongen drar igång. Men börjar man bena i en betesplan och får ihop djurgrupperna känns det snart enklare med betesplanering, till och med roligt. Men det bästa är om man har en plan innan djuren betat halva säsongen. Här i Västra Götaland har vi stora problem med Stora Leverflundran och den parasiten kräver att man har en bra betesplanering för att minimera uppförökning av parasiten. Att dessutom låta kalvarna gå kvar på betet för länge på hösten är oftast en ekonomisk förlust då de tappar i tillväxt om betet inte följer deras krav.
Min erfarenhet är att en bra betesplanering ger:
"Vi ska strax avmaska mot Stora Leverflundran så kan vi släppa ut djuren", fick jag höra för några dagar sedan. Nej inte i år igen tänker jag då. För att avmaskningen ska ha bästa effekt måste man följa parasitens livscykel, optimal avmaskningstidpunkt och val av avmaskningsmedel ofta är besättningsspecifika beroende på hur djurens betessäsong sett ut och när djuren stallades in på hösten (när sista smittan skett). Avmaskning bör oftast göras under tex oktober/november och eventuellt en gång till under januari/ februari ifall djuren stallas in sent, inte i april/maj precis innan djuren ska släppas ut. Vissa av avmaskningsmedlen vill man inte heller att de ska komma direkt ut i naturen via gödsel (när de fortfarande är som mest verksamma) då de kan skada naturens viktiga organismer. Jag önskar att fler med betande nötkreatur tog hjälp med betesplaneringen i god tid innan betessläpp. Och även att fler kontaktade en veterinär som jobbar med nöthälsovård för att avmaska vid rätt tidpunkt. Mina gamla veterinärkollegor på Gård & Djurhälsan är mycket kunniga på området.
Betesplanering kan kännas övermäktigt för många, man vill ju bara släppa ut djuren och så får de gå där så länge det bara går. Lite som semester från djuren när växtodlingssäsongen drar igång. Men börjar man bena i en betesplan och får ihop djurgrupperna känns det snart enklare med betesplanering, till och med roligt. Men det bästa är om man har en plan innan djuren betat halva säsongen. Här i Västra Götaland har vi stora problem med Stora Leverflundran och den parasiten kräver att man har en bra betesplanering för att minimera uppförökning av parasiten. Att dessutom låta kalvarna gå kvar på betet för länge på hösten är oftast en ekonomisk förlust då de tappar i tillväxt om betet inte följer deras krav.
Min erfarenhet är att en bra betesplanering ger:
- Bättre betesresultat, finare beten
- Bättre tillväxt, finare djur
- Bättre ekonomi
- Roligare jobb